Ibland får man bakslag och vilken sommar jag ska få!

Efter några veckor utav att må relativt bra, inga smärtskov eller liknande så kom det som en brev på posten häromdagen. I fredags vaknade jag med smärtor som gick över tills efter lunch och sedan var det bra hela helgen fram tills i måndags, då kom det tillbaka.
Inte ska man få bra längre perioder. Så de senaste dagarna har jag haft ont i huvudet och endometriossmärtor. Äntligen idag så är jag tillbaka på jobbet och jobbar igen, som jag saknat mitt jobb och mina kollegor.

Att jobba på en gynekologisk mottagning gör att mina kollegor och chefer är mycket förstående med min endometrios, något som inte all arbetsgivare har tidigare vart. Så det är så skönt att inte behöva förklara sig varför dessa smärtor kommer och hur man enda dagen kan må helt bra och nästa är det ont och skit och sen dagen därpå är det bra. Att ha en arbetsplats där ens sjukdom är förstådd är så extremt skönt.

Ikväll ska jag äntligen träna också, jag är så taggad att komma i form och nu har jag tränat de senaste månaderna nästan alltid 3 gånger i veckan vilket är mitt mål. Och promenaderna med Aron som är långpromenader räknas också som motion, det är ju en powerwalk på 5-8 km per gång. Det är så skönt när man är på gymmet och känner att man orkar tyngre, tekniken är bättre och orken finns där.

I sommar ska vi ju åka 1 månad till USA och det gäller att tills dess vara i form så vi orkar med alla äventyr vi ska på.
I helgen ska vi planera mer om vår USA resa men som det ser ut blir det San Francisco, Los Angeles, Las Vegas, Grand Canyon, Zion Park, Salt lake City, Wyoming och Yellowstone. Kommer berätta mer efter i helgen då vi har planerat allt. JAG LÄNGTAR SÖNDER.
Tills den resan ska jag vara i form, kroppen ska vara under kontroll och endometrios och AS ska vara okej tills dess. Jag vill ha en sommar där jag kan leva och inte bara vara sjuk, det förtjänar jag.

Denna bilden är från Zion Park, Utah 2017.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229